NHL och den tid som flytt

För inte alltför länge sen hade jag som  morgonrutin att kolla nattens NHL-resultat på sidan 303 på SVT-text, en rutin jag delade med gamle hockeyspelaren Håkan Loob. Vilka hade spelat? Var Bell Centre i Montreal utsålt? Exotiska namn som Joe Nieuwendyk, Vincent Damphousse, Luc Robitaille och Keith Tkachuck fanns bland målskyttarna, ibland även någon svensk. Sen kom morgonsporten och det stående inslaget ”nattens svenskmål i NHL”, vilket har skapat en föreställning om att när svenskmålen uteblir har det inte hänt något intressant i nattens matcher. Lite som vid katastrofer: ”Vi har inga uppgifter om några svenskar finns bland de omkomna”, och så går de vidare i sändningen. Det är självklart en tillspetsad jämförelse, men suget att rapportera om svenskars öden utomlands verkar ofta vara större än själva händelserna i sig. Fotboll, hockey och annan sport är inga undantag.

NHL-intresset har säkert, åtminstone för min egen del, påverkats negativt av den extrema rapporteringen från den internationella fotbollen. För tiotalet år sedan var Champions League en ganska liten turnering, Cupvinnarcupen ännu verklighet och UEFA-cupen var… ja, UEFA-cupen. I Premier League hade den utländska invasionen bara börjat, spanska ligan flyttade runt mellan TV-kanalerna och i Italien slutade alla matcher 1-0. Finessen, känslorna och kontinuiteten fanns i Nordamerika, natt efter natt. Sen kom the super Swedes; Zlatan, Fredrik Ljungberg och Henrik Larsson gjorde succé på bästa sändningstid. Svenskar som lyckades inom sport fanns helt plötsligt i vårt närområde, och behovet av att se Foppa eller Sudden på dålig NTSC-överföring mitt i natten försvann.

Idag känns det inte som om någon har tid att engagera sig i NHL. Fotbollsrapporteringen och möjligheten att se toppmatcher i princip varje kväll lämnar lite ork till att sitta uppe efter midnatt och kolla “dump and chase-hockey” i omgång 47 (av typ 500).

I skrivande stund sitter jag på en öde redaktion och tittar med ena ögat på mötet mellan Anaheim och Nashville. Det känns ointressant, avslaget och lite deppigt. Jag undrar om någon egentligen bryr sig, förutom Håkan Loob?

Tags: Champions League, Håkan Loob, NHL, Premier League, Primera division, Serie A, text-TV, Zlatan Ibrahimovic